Hallands Regementes och Hallandsbrigadens Kamratförening

StartsidaInformationAktiviteterHistoriaFörsäljningAdressändring
Tidningen
Veteran info
Bli medlem
 

 

 

 

 

 

 

Påminnelse
Hittills 86 medlemmar föranmält sig till Finland

Besök på svenska ambassaden den 1 september      Färja Stockholm-Helsingfors, Åbo- Stockholm

Glädjande har rese-gruppen (Gunnar Ohlsén, Jan Dorf & Lars Björk) kunnat konstatera ett stort intresse
från medlemmarna att deltaga i resan till Finland den 30 augusti – 3 september. För att kunna erbjuda
fler deltagare plats på resan, har rese-gruppen beslutat att vi kommer att resa med två bussar.

Anmälda idag är 86 medlemmar - det finns cirka 10 platser lediga.

Föranmälan sker genom att sätta in 500:- på postgiro  26 27 24-8
Skriv namn - så vår kassör vet vem som betalt.

Resterande belopp  4200 :-  insätts på samma konto före den 30 juni. Tillägg enkelrum/hytt  1100:-

Varje resenär ansvarar för sin reseförsäkring, exempelvis återbetalning vid sjukdom mm.

 

 

Medlemsavgift för 2017 – har Du betalt?

En del medlemmar har ännu inte betalt…..
Årsavgiften för år 2017 är 100 kr som insätts på Pg 26 27 24-8)
 
Skriv namn och ev ny epost adress så vår kassör vet vem som betalt

 

Du som är ständig medlem och inte behöver betala årsavgift

- ge istället ett bidrag till främst tidningsfonden och/eller kamratfonden!

Vid frågor kontakta Håkan Söderberg haksod11@gmail.com (ny epostadress)

 

 

Styrelsemötet den 2 juni


Glada miner

Kamratförenings styrelse med revisor under styrelsemötet den 2 juni på Soldathemmet.
Vice ordförande Gunnar Ohlsén ledde mötet. Sekreteraren Jan Dorf var tillfälligt utanför
lokalen när fotot togs.

 

 

Nordiskt kamrat kamratföreningsmötet den 14-18 juni

Vid det Nordiska kamrat kamratföreningsmötet den 14-18 juni behövs hjälp med stort och smått.

Kan Du ställa upp? Kontakta Gunnar Ohlsén, epost gunnarohlsen@spray.se

 

 

STATSSEKRETERAREN SALESTRAND PÅ STADSBIBLIOTEKET

 

Cirka 70 personer kom till Stadsbiblioteket i Halmstad den 23 maj kl 18.00.

Föreläsningen inleddes av Salestrand med en omvärldsöversikt som gav en ganska dyster bild av läget.

Därefter beskrev Salestrand Försvarsmaktens utveckling från 1990-talet till idag. Försvarsbeslutet 2015 tog höjd
för ökade satsningar på nationellt militärt och civilt försvar och mer lär det bli enligt Salestrand.

Som avslutning var det gott om frågor från publiken, under moderatorn Peter Jörgens säkra ledning.

Som tack överlämnades Försvarsutbildarnas vapensköld till Salestrand.

Arrangörer: Försvarsutbildarna i Halmstad, AFF i Halland och Stadsbiblioteket i Halmstad.
Fler foto finns här

 

Veterandagen firades i Halmstad den 29 maj


Gunnar Ohlsén deltog med Kamratföreningens fana.       Foto: Elin Mattson/Försvarsmakten

Igår på Veterandagen hedrades alla veteraner med en kort men värdig ceremoni vid minnesstenen i Norre
Katts park i Halmstad. Conny Hansen från Militärhögskolan Halmstad höll ett tal där även de anhörigas insats
uppmärksammades. Veteranerna har för en tid lämnat nära och kära, ofta även barn, för att förbättra livsvillkoren
för andra familjer någonstans i världen. Alla inblandade är värda respekt.
Nästa år blir Veterandagen allmän flaggdag!
https://www.facebook.com/Milit%C3%A4rh%C3%B6gskolan-Halmstad-MHS-H-212724585405059/

 

 

Välbesökt när hjältar hyllades på veterandagen

Kung Carl XVI Gustaf medverkade vid ceremonin för att dela ut Försvarsmaktens medalj för sårade i strid i silver,
samt Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld respektive silver utan svärd.
  Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakte

På måndagen (2017-05-29)  firades veterandagen vid Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stockholm.
Veteraner, anhöriga och allmänhet hade samlats för att ta del av utställning, uppvisningar och en högtidlig
ceremoni med medaljering, kransnedläggning och musik. På plats fanns bland andra kung Carl XVI Gustaf,
ÖB Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist.
Källa: Försvarsmakten
Läs mer här

 

Information från Lv 6
av Robert Trupp Lv 6

Hoppas att ni har haft en bra vår och att ni deltagit i veteranfirandet den 29 maj.

Vid Lvregementet händer det mycket just nu.

Som ni kanske vet så har vi verksamhet på Gotland och just nu har vi Lv förband där. Det finns många bra
artiklar på FM hemsida samt på vår facebook sida www.facebook.com/luftvarnsregementet.lv6  som jag uppmanar
er att gå med i. Där får ni reda på det ” senaste”.

Vi har även förband i Afghanistan ( FS 33) och denna enhet leds av Lv 6. www.blogg.forsvarsmakten.se/afghanistanbloggen
Där kan ni följa förbandet

Den 29 juni startar The tall ships races i Halmstad. Naturligtvis finns vi där. Kom gärna förbi. www.tallshipsraceshalmstad,se

Norra Europas största veteranträff genomförs årligen i Halmstad. Den genomförs på Ringenäs mellan den 13-16 juli.
Anmälan och info finns på www.veterantraffen.se

Den 26 aug 0900-1500 genomför vi regementes dag. Vi ser gärna att du deltager under denna dag. Du inbjuds att vara
med på ceremonin 0930 där förbandet och veteraner deltager.

Nu övergår vi till att hantera veterankortet digitalt.
From nu går det inte att ansöka om veterankort via PDF och skicka till mig.
Ansökan kommer i fortsättningen att ske genom ”mitt försvarsmakten” Där måste du registrera ett konto och komplettera att
du redan har ett kort. Efter det så kommer all kommunikation att ske genom den databasen.

Jag återkommer med anvisningar hur det skall gå till. Om du inte registrerar ett konto kommer du tyvärr inte att få framtida
information från oss , så det är viktigt att du gör det.

 Ansökan och ev ändringar kommer att finnas efter 1 juli på. www.forsvarsmakten.se/veteran

Jag önskar dig en trevlig sommar
Robert TRUPP

 

 

Regeringsbeslut om totalförsvaret
Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten och MSB i uppdrag att främja och utveckla en sammanhängande
planering för totalförsvaret, bland annat att verka för krigsplacering av den personal som krävs vid höjd beredskap
inom civilt och militärt försvar.
Mer om regeringens beslut

 

 

Uppladdning i vårt närområde

Har kalla krigets dagar återvänt?

 

Av Jan Forsberg, överstelöjtnant och tidigare lärare i militärteknik på Försvarshögskola

 

Kalla krigets dagar har återvänt. Nya förband tillförs av båda sidor och en regional upprustning sker.
Under det senaste året har omfattningen av de militära övningarna slagit rekord i takt med att temperaturen
stigit ytterligare i Östersjöområdet.

 

Nyuppsatta arktiska ryska brigader

Två nya ryska arktiska brigader om vardera 6 000 man sätts upp under det ryska Arktiska kommandot.
Endast 40 kilometer från finska gränsen vid Alakurtti finns en ny brigad med en helikopterbas som har
attackhelikoptrar av typ Mi-24 och transport-helikoptrar av typ Mi-8. För att skydda Murmanskbasen finns
ett förband med luftvärnsrobotar av typ S-400 med 400 kilometers räckvidd.

För närskydd av basen finns en särskild version av luftvärnsrobotsystemet Pantsir-1 som kan användas
under extremt kalla förhållanden, ned till –65° C. Utbyggnaden av radarsystem för skyddet av Arktis pågår.

 

Nya vapensystem framgrupperas


Ryssland hävdar 500 km räckvidd för Iskander. Enligt finnarna har Iskander i själva verket 700 km räckvidd.
Sverige saknar idag helt aktiva motmedel mot ballistiska och semiballistiska robotar (Foto & text Lars Björk)

Den moderna Iskander-markroboten, som kan nå mål 500 kilometer från sin gruppering, har tillförts
Kaliningradområdet. Det är enheter från markrobotbrigaden i Luga utanför Sankt Petersburg som har förlagt
sin övningsverksamhet till Kaliningradområdet. Beslutet är lite av en politisk markering mot den ökade
Nato-verksamheten i området kring de baltiska länderna.


Ryska jaktflygplanet MiG-29SMT till Kaliningrad

Utöver dessa robotar, som tack vare en målsökarfunktion ger en precision på fem meter när,
har Kaliningradområdet även förstärkts med ett nytt flygförband med uppgraderade MiG-29 SMT-stridsflygplan.

 

Många kärnvapen

När två robotkorvetter anlände till Kaliningrad från Svartahavsflottan blev det en kraftig reaktion från svenskt håll.
En ny dimension av hot i Östersjön nämndes. Man menade att de åtta tuberna för robotar på varje fartyg kan
bestyckas med kärnvapenbärande Kalibr-kryssningsrobotar.

Ryssland förfogar över sammanlagt 7 500 kärnvapenstridsspetsar, enligt Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI), och cirka hälften av dessa är riktade västerut. Antalet kärnstridsspetsar som
är direkt insatsberedda har under det senaste året ökat från 1 600 till 1 780. Mot denna bakgrund är påverkan
minimal med ett tillskott av 16 nya möjliga kärnstridsspetsar med de två nya ryska robotkorvetter i Östersjöområdet.
Snarare är det ett politiskt schackdrag i det alltmer tilltagande psykologiska kriget mellan Nato och Ryssland.

 

Nato ökar sin övningsaktivitet


Pansarfordon från amerikanska 3. infanteridivisionens 1. pansarbrigadstridsgrupp under övning i Norge.
På bilden ses pansarskyttefordon M2 Bradley och stridsvagnen M1 Abrams. Foto: US Army

Under det senaste året har Nato-övningarnas omfattning slagit rekord i takt med att temperaturen stigit ytterligare
i Östersjöområdet. Den ena övningen har avlösts av den andra i en lång serie som till viss del knutits samman.
I juni 2016 genomfördes Nato-övningen Iron Wolf i Litauen med 5 000 deltagande soldater. Denna övning gick
hand i hand med nästa stora övning i Polen.

 

Den största övningen i Polen sedan 1989 genomfördes i juni 2016 som en fortsättning av Iron Wolf. Under den
polska Nato-manövern Anaconda deltog inte mindre än 31 000 soldater från 18 Nato-länder och fem övriga
Nato-PfP-medlemmar (däribland Sverige). Sammanlagt 3 000 stridsfordon och 105 stridsflygplan deltog.
Även marina förband övades och tolv örlogsfartyg deltog. Från Sverige bidrog Södra skånska regementet (P 7),
främst med element ur 71. mekaniserade bataljonen med cirka 160 soldater. I den svenska styrkan återfanns
även andra delar av bataljonen såsom transportledning och underhållsresurser. Även militärpolis och en
stridsfordon 90-pluton från Ledningsregementet ingick i styrkan.

 

Större ryska pansarstyrkor


Rysslands nya stridsvagn, T-14 Armata, där hela besättningen sitter i chassit.
Vagnen på bilden har en 12,5 cm kanon.
Foto: Vitalij V. Kuzmin

År 2015 skapades i Ryssland en ny armé, nämligen 1. gardesstridsvagnsarmén, och med den upprättades
under 2016 ytterligare två nya stridsvagnsdivisioner. Inriktningen är mot väst med centrum kring Smolensk
och Brjansk.

Den gamla 1. gardesstridsvagnsarmén, som intog Berlin 1945, upplöstes 1998. Detta var president Putins svar
på framgrupperingen av Nato-stridskrafterna i de baltiska staterna. Den nya armén ska förfoga över 500 moderna
stridsvagnar och de första T-14 Armata ska tillföras efter att vagnen gått i serieproduktion. Innebörden är att Zapad-2017
blir en viktig hållpunkt för att kunna mäta den operativa effekten. I samband med Zapad-2017 har de nyupprättade
förbanden uppnått en sådan grad av samövning så att stridsvagnarna kan prövas fullt ut.

 

Ny svensk försvarsmaktsövning 2017

För svensk del kommer Försvarsmaktsövning 2017 (FMÖ 17), även känd som övning Aurora, att genomföras under
september 2017. Sannolikheten är hög att de båda övningarna, Zapad-2017 och Aurora, kommer att genomföras
samtidigt i tid. Detta kan komma att innebära att de båda övande parterna kommer att möta varandra ett antal gånger
såväl i luften som till sjöss.
Trots allt är emellertid inflytandet från USA den absolut största faktorn som kan påverka säkerhetsläget i vårt närområde.
En förhoppning är att stormakterna kan närma sig varandra och skapa avspänning genom samtal i stället för provokativa
storövningar intill gränserna av respektive land.

Förändringar i framtiden

Inför 2017 proklamerade Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov att övningen Zapad-2017 planeras att genomföras
i de västliga delarna av Ryssland i samverkan med Vitryssland. Särskild vikt ska läggas på elektronisk krigföring
under manövern.

 

Av Jan Forsberg, överstelöjtnant och tidigare lärare i militärteknik på Försvarshögskola

 

 

Nytt inlägg på KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN

Begreppet totalförsvar måste få ett nytt innehåll – fortsättning

av Bo Richard Lundgren

Jag har tidigare på denna blogg argumenterat för att begreppet totalförsvar måste få ett nytt innehåll.
Utgångspunkten var då att det s k hybridkriget måste kunna mötas med totalförsvarets resurser.
I detta inlägg för jag diskussionen ytterligare ett steg och presenterar ett förslag på en ny definition.

Vi talar idag om ett vidgat säkerhetsbegrepp och en bredare hotbild. Statsmakterna har också angivit att
totalförsvarsplaneringen skall ske utifrån hela hotskalan. Men statsmakterna har valt att använda det traditionella
begreppet totalförsvar för att beteckna även dagens och morgondagens ansträngningar att möta hot mot den
nationella säkerheten. Då uppstår ett problem som är förknippat med den nuvarande definitionen av totalförsvar.

I Lagen om totalförsvar sägs att totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.
Denna definition knyter an till en viss situation (krig). Därmed kan begreppet inte omfattas av åtgärder som
syftar till att möta andra hot i hotskalan, d v s sådana hot som inte är krig i traditionell eller folkrättslig mening.
Den nu gällande definitionen blir alltför snäv. Frågan blir nu hur man skall lösa detta problem.
Jag lämnar nedan ett förslag på en ny formulering.

Förslag:

Med totalförsvar menas de åtgärder som syftar till att möta antagonistiska hot mot den nationella säkerheten.

Denna formulering har flera förtjänster, anser jag. Jag listar några nedan.

  • Man kan planera i hela hotskalan. Men, man måste tydligt avgränsa totalförsvarsplaneringen till att enbart
    avse antagonistiska hot mot den nationella säkerheten. Hot som i första hand skall kunna hanteras inom
    krisberedskapen är inte relevanta, t ex skogsbränder, naturolyckor, smittsamma sjukdomar, miljöhot etc.
    Gränsen mellan krisberedskap och ”krigsberedskap” går nu inte vid höjd beredskap utan blir en fråga om
    åtgärdens syfte (mål). Åtgärden skall handla om att värna nationella intressen.
  • Man kommer ifrån dikotomin fred-krig. Distinktionen mellan planering i fred å ena sidan, t ex att minska
    sårbarheten i samhället, och skarpa åtgärder i krig å andra sidan, behöver inte längre upprätthållas. Åtgärderna
    kan vidtas i hela skalan vilket bl a innebär att gråzonsproblematiken och hybridkrigföring täcks in.
  • Man kommer också ifrån uppdelningen civilt-militärt. Alla åtgärder med det formulerade syftet kan vidtas
    av olika aktörer i hela hotskalan Det spelar ingen roll om åtgärden vidtas av civila eller militära aktörer.

Statsmakterna behöver nu fatta beslut och vidta åtgärder för att ett nytt totalförsvarsbegrepp skall kunna slå igenom
i en modern vokabulär, debatt, planering m m. Jag listar här de viktigaste åtgärderna.

  • Lagstiftningen behöver revideras i syfte att ge begreppet totalförsvar ett nytt innehåll. Det innebär bl a att
    reglerna om höjd beredskap behöver bli mer flexibla.
  • Regeringen behöver precisera sin nationella säkerhetsstrategi och tydligt ange vad som skall anses vara
    totalförsvarsplanering samt peka ut vilka aktörer som skall göra vad och vilken förmåga som skall uppnås.
  • Regeringen behöver också utarbeta en tydlig planeringsinriktning som ger aktörerna vägledning om hur man
    skall prioritera mellan scenarier och åtgärder.

Om inte statsmakterna förmår revidera totalförsvarslagstiftningen kommer det att råda stor förvirring och oreda inom
totalförsvarsplaneringen. Ambitionen att skapa ett modernt totalförsvar kommer då inte heller att lyckas.

Bo Richard Lundgren är tidigare avdelningschef vid Försvarshögskolan och ledamot av KKrVA.
1 juni 2017

 

 

 

Nytt inlägg på KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN

Den lockande men illusoriska neutraliteten

 

av Bo Hugemark

 

Under det första världskriget lämnades de nordiska länderna utanför krigshandlingarna (med undantag av storfurstendömet Finland).
Kriget utkämpades i huvudsak till lands, i ställningskrig på västfronten, rörligt i öster. Därtill med örlogsblockad till havs och ubåtskrig
mot Ententens försörjningslina till USA.

 

I det andra världskriget hoppades de skandinaviska länderna på en upprepning, men tyskarna hade dragit lärdomar av det första
och angrep Norge och Danmark bland annat för att försvåra marin blockad och underlätta ubåtskriget. Krigsteknikens utveckling,
framför allt flygets ökade betydelse spelade också in. Sverige ensamt kunde bevara sin neutralitet, genom turliga omständigheter
och eftergiftspolitik.

 

I det tredje, aldrig utkämpade, världskriget hoppades Sverige att även då vara neutralt. Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet
i krig blev doktrinen. Det var sannolikt en chimär. Det kriget skulle säkerligen ha förts i alla element och över vidare krigsskådeplatser.
Efter hand under det kalla kriget kom Norden att i stället för en flank till Centraleuropa att betecknas som en potentiell nordlig front.

 

Idag har Sveriges statsmakter i solidaritetsförklaringen uttryckligen övergivit tron på att kunna stå utanför krig i vårt närområde:
”Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land.” Icke desto mindre finner man
i NATO-motståndarnas argumentation en föreställning om att allianslösheten ger oss ökad handlingsfrihet. 
I en lysande uppsats
publicerad
av Finlands Utrikespolitiska Institut Trapped in the Twilight Zone, Sweden between Neutrality and NATO ger Robert
Dalsjö en historisk-psykologisk förklaring
till motviljan att överge neutralitetshoppet: ”In fact, scratch the surface of almost any
Swede and you will find instincts and a sense of detachment from the European mainstream that are the results of 200
years on the sidelines of history.”

 

Anmärkningsvärt nog fortlever det hoppet på sina håll också I Finland som förvisso inte haft 200 år av fred. Det återspeglas i en
färsk debatt där en av Finlands framträdande säkerhetspolitiska journalister, Olli Ainola vid eftermiddagstidningen Iltalehti hävdar
att det råder delade meningar mellan president Sauli Niinistö och riksdagen om finskt bistånd till Baltikum i händelse av krig.
Meningsskiljaktigheterna har förnekats av Niinistö och den som av Ainola utpekas som drivande i frågan i riksdagen, f d utrikes-
minister Erkki Tuomioja, notorisk neutralist. Vare därmed hur som helst, föreställningen om att Finland, i motsats till Sverige skulle
kunna stå utanför krigshandlingar i Baltikum florerar i finsk debatt.

Det är mycket osannolikt, bygger på en felaktig uppfattning av hur ett krig i Östersjöområdet skulle kunna gestalta sig. Kanske
påverkad av den svenska satsningen på Gotland, i debatt och sent omsider i praktiska åtgärder. En klok kraftsamling av våra
minimala resurser mot det farligaste hotet. Som visas i Karlis Neretnieks scenariobeskrivning i Till bröders hjälp/Friends in Need
skulle ryssarna genom att ta Gotland närmast omöjliggöra allierade flyginsatser över Östersjön i försvaret av Baltikum.
En annan flygväg vore då över Finland, gärna med utnyttjande av finska baser. Då når man också de bakre delarna av och
förbindelselinjerna för ryska invasionsstyrkor.

 

Det är knappast troligt att Ryssland skulle lämna den infallsporten öppen inför en invasion, inte heller att det skulle ta risken att
Finska viken spärrades. En preemptiv rysk insats mot Finland skulle vara högst sannolik, i synnerhet som landet öppet proklamerar
en latent NATO-option – som det inte skulle hinna implementera i en hastigt uppblossande kris.

 

I sitt motstånd mot NATO-anslutning faller både svenska och finska neutralister tillbaka på orealistiska föreställningar om en framtida
väpnad konflikt. Det är värre än så: om Asintolas beskrivning är korrekt vill Tuomioja-falangens företrädare få till ett regelrätt förbud
mot att ge framför allt Estland militärt stöd. Det påminner om den svenska socialdemokratiska regeringens utrikesdeklaration 1995,
där det sades ” För att vi skall kunna bidra till säkerhetspolitisk stabilitet krävs emellertid att vårt handlande är förutsägbart
Vi får inte heller inge andra stater förväntningar om ett svenskt militärt engagemang i händelse av väpnad konflikt
”.
Det var avsett som en näsknäpp åt Carl Bildt, som hävdat att Sverige inte kunde vara neutralt om de baltiska staterna angreps.
”Förutsägbarhets – doktrinen” blev kortlivad, men nu ser vi kanske den leva upp i finsk tappning. Den strider mot alla sunda
strategiska principer och ger carte blanche till den presumtive angriparen.

Bo Hugemark är överste, säkerhets- och försvarspolitisk analytiker och ledamot av KKrVA.

19 maj 2017


------------------------------------------------------------------
Med Kamratliga Hälsningar
Lars Björk

 

 

Årsmöte för 97 års män den 12 maj


Kyrkan omnämndes första gången 1432 med namnet Sankt Nikolai

Påminner om vårt besök i St Nicolai Kyrka nästa fredag 05-12.

Samling utanför kyrkan kl 09.30. Efter besöket fikar vi och genomför årsmöte.

 

 

Marinstugan på Söder i Halmstad

Marinstugan är en kulturbyggnad i Halmstad som byggdes 1852 och låg då vid nuvarande Slottsbrons
västra fäste. År 1861 flyttades den till sin nuvarande plats. Den har genom åren använts som ångbåts-
expedition – tullklareringslokal – materialbod – personalrum – omklädnings & tvättrum för personal på
mudderverk och bogserbåtar samt fotogen & drivmedelsförråd.

Hamnförvaltningen beslutade att föreningen Flottans Män skulle få disponera det f.d. fotogenmagasinet
som sin föreningslokal. Yrkesmän av olika kategorier i föreningen gjorde lokalen ändamålsriktig – Flottans
Mäns nya hem invigdes den 16 juni 1956
.

Byggnaden renoverades och utanför huset sattes s.k. ljugarbänkar upp och som blev välbesökta av

söderpojkarna som andäktigt fick lyssna till skepparhistorier med varierande sanningshalt.

När söder i Halmstad under senare år bebyggts med nya hus har Marinstugan bevarats för eftervärlden.

Se filmen om Marinstugan

 

 

Årsmöte hos Flottans Män i Göteborg



 

 

Årsmöte hos Flottans Män i Göteborg i mars 2017. Bertil Andreasson erhöll SMKR Guldmedalj
för hedervärda insatser inom kamratföreningen och Sveriges Militära Kamratföreningars
Riksförbund.


 

Resa till krigsmuseet i Stevnsfort Danmark


F
örsvarsutbildarna i Halmstad erbjuder Kamratföreningens medlemmar att gratis
deltaga på nedanstående resa dock krävs medlemskap i föreningen – årsavgift 100:-
som insätts på Plusgiro 356 68-3. Skriv namn & epostadress så kassören vet vem
som betalt.
siw.mehilainen@forsvarsutbildarna.se

Vi är 30 anmälda till föreningsresan till Stevnsfort i Danmark men det finns plats för några
fler i bussen. Välkommen!


 

Fyra filmer om hemberedskap
Nu finns fyra instruerande YouTube filmer där armbryterskan Heidi Andersson visar hemberedskap
med enkla grepp. Filmerna är textade på lättare svenska och handlar om hur man kan tillgodose
de fyra grundläggande behoven av vatten, mat, värme och kommunikation vid samhällsstörningar.
Filmerna är fria att användas
. Se filmerna på MSB:s Youtubekanal

 

Malmö får mönstringskontor till nya värnplikten
När värnplikten återinförs öppnar mönstringskontor i Malmö. Hundratals mönstrande i veckan
kommer att testas på Norra Vallgatan.

http://www.sydsvenskan.se/2017-05-08/malmo-far-monstringskontor-till-nya-varnplikten

 

 

Nytt inlägg på KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN

En rysk ljusglimt?

 

av Jan Leijonhielm

 

 

Ryska demonstrationer den 26 mars 2017.   EPA/Maxim Shipenkov                    (foto inlagt av Lars Björk)

Den 26 mars skedde omfattande demonstrationer över hela Ryssland, de största sedan 2012, då hundratusentals protesterade
mot Putins tillträde som president för en ny period. De hade initierats av oppositionspolitikern Aleksander Navalny och riktades
mot korruptionen i allmänhet och premiärminister Dmitrij Medvedev i synnerhet. Denna gång hade demonstrationerna dock
en annan karaktär och kan i bästa fall innebära en ny faktor i rysk politik, detta av följande skäl:

 

Framför allt var sammansättningen annorlunda. Medan tidigare demonstrationer huvudsakligen bestod av medelålders ryssar
som upplevt sovjeteran, gick en oväntat stor skara tonåringar och personer under 30 ut på gatorna. De representerade en mer
orädd generation som i större utsträckning hämtar sin information från nätet, och upplever att de inte vill leva i en starkt
korrumperad stat. Detta hjälpte nu inte, polis och FSB arresterade tusentals. Av detta märktes naturligtvis mycket lite
i statskontrollerade media.

 

En annan faktor bestod i spridningen över landet. Även i mindre och mellanstora städer förekom stora protester.
Dessutom deltog uppenbarligen en relativt stor andel arbetare i dessa städer, något som gör det besvärligt för regimen
att skylla på förvillade och västinfluerade storstadsbor. Här gällde det kärnväljare.

 

En förklaring till storlek och sammansättning beror sannolikt på måltavlorna för demonstrationerna. Korruptionen är märkbar
för alla samhällsklasser och i alla delar av landet. Dessutom är Medvedev genuint impopulär, ca 60 procent av befolkningen
hyser inget förtroende för honom. Navalnys roll var däremot inte avgörande, endast en mindre del av befolkningen känner
över huvud till honom och endast 5-7 procent skulle i dagsläget rösta på honom i ett presidentval, något Navalny dessutom
inte formellt kan deltaga i, eftersom han fällts i domstol för uppenbart påhittade brott.

 

Att en yngre generation på ett för regimen mycket oväntat sätt visade intresse för politiken tyder på att ett paradigmskifte
kan vara på väg. Yngre generationer har hittills varit påtagligt frånvarande i politiken, studenter inte minst. Då räknar jag inte
in den s k Putinjugend (ry Nasji), Förenade Rysslands ungdomsförbund, som används som förebild på idoldyrkan och som
instrument vid t ex ambassaddemonstrationer, aktioner mot ”landsförrädare” eller bokbål.

 

Förklaringen till den synbara apati som studenter och andra uppvisat beror i hög grad på att all form av opposition noteras
av myndigheterna och ofta leder till stäckade tänkta karriärer inom statsförvaltning och risk för utestängning från universitet.
Ett av de mest liberala universiteten, Europeiska Universitet i S:t Petersburgs hotas f n av stängning, regimen har funnit det
alltför västvänligt och frispråkigt.

 

Vad är då utsikterna för fortsatta protestyttringar, eller någon effekt av dem? Dessvärre måste åtminstone de senare betraktas
som ytterst begränsade. Putin et consortes hyser en närmast panisk skräck för Majdan-liknande protester som skulle bli
svårhanterliga och har under åren byggt upp ett stort antal skyddsmurar. Under demonstrationerna 2012 gick hundratusentals
ut på gatorna mot det manipulerade presidentvalet. Resultatet blev magert: de som kunde identifieras har successivt åtalats,
medan marschen mot en totalitär stat obekymrat fortsatte. Ja, lagstiftningen skärptes naturligtvis också på ett antal områden.

 

Om demonstrationerna skulle bli svårhanterliga, d v s om säkerhetsorganen inte hinner gripa alla eller tappar kontrollen,
har de nu laglig rätt att använda vapen mot folkhopar, d v s skjuta skarpt mot obeväpnade (säkerligen skulle dock skjutvapen
i efterhand upptäckas bland demonstranterna).

 

Det finns synbarligen små kryphål i lagen. Således kan man utan tillstånd utföra enmansdemonstration, men den som så gör
kommer snabbt att finna att han/hon omgärdas av andra demonstranter som framstampats av myndigheterna och vips så grips
personen av polis för olaglig demonstration. En variant består i att motdemonstranter plötsligt dyker upp och då måste den
ensamme gripas av säkerhetsskäl. Demonstrationsrätten har även på andra sätt beskurits kraftigt genom lagstiftning,
och nya lagar förbjuder kritik av myndighetspersoner eller skymfande av nationen.

 

Historiker som vågar ha kritiska synpunkter på t ex det kloka i att låta Leningrads befolkning under andra världskriget uthärda
fruktansvärda lidanden avskedas. Eftersom annekteringen av Krim skedde genom ”demokratiska” val, och som skydd för den
hotade ryska befolkningen, blir kritiker av den lagstridiga annekteringen brännmärkta som landsförrädare av lydiga media osv.

 

Vladimir Vladimirovitj Putin, född 7 oktober 1952 i Leningrad, Ryska SFSR i Sovjetunionen, är Rysslands president sedan
7 maj 2012. Det är hans tredje presidentperiod.    (foto inlagt av Lars Björk)


Mot bakgrund av att Putin nästa år sannolikt kommer att omväljas som president till 2024 - inget annat tyder i dag på det,
han ligger stadigt över 80 procent i opinions­undersökningar och tiden börjar bli för knapp för en kronprins att träda fram,
så är det svårt att se hur opinionsyttringar av nämnda slag skulle kunna åstadkomma en förändrad politik.

Det mesta talar dessvärre för en fortsättning av nuvarande trender i alltmer repressiv riktning, instrumenten för att bryta denna
utveckling finns helt enkelt inte. Putins oväntade frånfälle, en palatskupp eller mycket stora, ihållande och landsomfattande
demonstrationer kanske kan få denna profetia på skam. Det är dock föga troligt att vi i hans ställe skulle få se en liberal politiker
med målet att skapa en modern stat på demokratisk grund. Någon valbar sådan finns ännu inte i sikte.
Den ryska befolkningens intresse för en sådan stat ligger enligt opinionsundersökningar också tyvärr på en bottenplats sedan länge.

 

Demokrati blev under Jeltsin synonymt med kaos och fattigdom, sedan hjälper det inte att nästan halva befolkningen anser
att landet är på fel väg, förkärleken för en stark ledare väger under alla omständigheter tyngre.

 

Jan Leijonhielm är f d byråchef och ledamot av KKrVA:

8 maj 2017

 

 

Debatt

"Hotbild saknas"

Av Per Sjöswärd

 

Känns mantrat igen? Det som användes stup i ett, till och med av högre militärer samt politiker och professionella tyckare så fort
upprustning av Sveriges försvar kom på tal. Ett av resultaten blev 2009 års riksdagsbeslut, då den allmänna värnplikten i praktiken
avskaffades. Sveriges värnkraft kan därefter liknas vid ett konkursbo; vi har försummat att hålla jämna steg med utvecklingen då
det gäller  såväl moderna vapensystem som kritiska analyser av Rysslands planer och åtgärder.

Vi ligger med andra ord ohjälpligt efter.

 

Hur många tidningsläsare, radiolyssnare och televisionstittare vet vad de ryska robotsystemen Iskander-M och Kalibr är för något
och vad som kan åstadkommas med dessa? Kanske dags med en kort konsumentupplysning?

Jag börjar med markroboten 9K720 Iskander-M, vars namn torde ha ursprung i det ryska verbet för "söka", iskath.
Alltså en målsökande robot. (Natos rapporteringsnamn är SS-26 Stone).


Medeldistansroboten Iskander-M med trolig räckvidd 70 mil                             (foto inlagt av Lars Björk)

 

Iskander-M väger 3,8 ton och har ersatt den äldre Scud-roboten. Iskander-M är bärare av olika stridsspetsar, exempelvis klusterbomber,
bränsle för luftsprängning, en med förstärkt sprängverkan, en för markpenetrerande bunkersprängning och en med elektromagnetisk
puls (EMP) för förstöring av radarutrustning och annan halvledarelektronik. (Samtliga batteridrivna armbandsur slås ut inom robotens
verkansområde, dock inte mitt klassiska självuppdragande urverk). Iskander-M började serietillverkas 2005 och i slutet av det året var
de första robotarna operativa. Den ballistiskt styrda enstegsroboten är utrustad med två fasta drivmedelssystem. Den kan omriktas
mot ett mål på några få sekunder. Rörligheten med de mobila robotenheterna (två stycken på ett dumperliknande lastfordon) gör att
de är svåra både att lokalisera och stoppa. Naturligvis kan Iskander-M också förses med kärnstridsspetsar.

 

Iskander-M är mycket svåra att slå ut med flyganfall, och en enhet kan vara operativ på 20 minuter. Målsökande och takslående
sub-stridsmedel väntas bli operativa inom något år. Iskander-M kan då även bekämpa stridsfordon. Fjärrstridssystemet kan slå ut
mål på 500, troligen även upp till 700 kilometers avstånd med mycket hög precision, fem till tio meter. Våra äldre JAS Gripen-plan
kan inte bekämpa Iskander-M. Till detta behövs kvalificerade luftvärns- och radarsystem med mycket korta reaktionstider,
då Iskander-M kan ha en sluthastighet på drygt Mach 5.0 (= 6 125.22 kph, eller 1 701.45 m/sek).

 

Våra tre kvarvarande flygflottiljer plus två krigsbaser kan slås ut i ett enda svep med Iskander-M enheter landsatta på Gotland och
från den ryska garnisonen vid Alakurtti i norra ryska Karelen. Robotarnas anflygningsfart ligger på 2 100 - 2 600 m/sek (Mach 6 - 7)
och flyghöjden är 6 - 50 km. Sverige saknar i dag alla möjligheter att skydda sig mot Iskander-M, uppskjutna från Kaliningrad.
Angriper man vår flygflottilj i Kallinge kommer sannolikt marinbasen i Karlskrona att samtidigt slås ut. En småstat som Sverige
kommer aldrig att ha råd med de vapensystem som krävs för att effektivt bekämpa fjärrstridsvapen som Iskander-M.

3M-54 Kalibr med en räckvidd på 260 mil                                          (foto + text inlagt av Lars Björk)

 

En annan robottyp är 3M-54 Kalibr (Natos rapporteringsnamn är SS-N-30) som finns ombord på de senaste ryska ytstridsfartygen,
bland annat de korvetter av Buljan-klass som i höstas ombaserats från Svarta Havet till Östersjön. Kalibr har avfyrats från fartyg
i Kaspiska Havet och Medelhavet och träffat markmål i Syrien med mycket god precision. Från baser i Kaliningrad når markmål-
versionen av Kalibr hela Europa. Skulle det uppstå en väpnad konflikt mellan Ryssland och Nato i Östersjöregionen kan vi vänta
oss att USA och Nato är på plats, vare sig Sverige vill eller ej. Svenskt territorium (främst Gotland och Blekinge samt delar av
Norrbotten) behövs om Baltikum och Nordeuropa ska kunna försvaras.

 

Tvärsäkra militärer och politiker har i åratal hymlat om att krigshandlingar gentemot Sverige inte kan förväntas "inom överskådlig tid".
(Vad är överskådlig tid???). Vet våra besserwissrar verkligen vad som rör sig inne i diktatorers huvuden? I dag? Om en vecka?
Om en månad? Ett par år?

 

Saknas hotbild? Bedöm själv.

 

Per Sjöswärd

Journalist och författare
17 april 2017

 

------------------------------------------------------------------
Med Vänliga Hälsningar
Lars Björk
Styrelsemedlem Försvarsutbildarna Halmstad & Förbundsstyrelsen i Halland

https://www.facebook.com/ForsvarsutbildarnaHalland/

 

http://www.forsvarsutbildarna.se/halland/forbundets_foreningar_6/halmstad